Tace Concrete Action Pulp Fiction logotype

Skogslandet, del 1

Det är tyst och ödsligt i den svenska skogen. Den är döende. Trädplantage och kalhyggen har kommit att ta dess plats. Trädplantage är lika lite skog som rapsfälten i Skåne eller malmgruvorna i Bergslagen, men ett mäktigt fåtal lobbar för att just trädplantage och kalhyggen (stora områden där träden har fällts) ska räknas som skog.

Skog har tidigare inneburit ett större område som är beväxt med relativt tätt stående träd, där allt växande har anknytning till den för trakten naturligt förekommande floran, faunan och jordmånen. Men efter omfattande lobbyism från Skogsindustriernas sida har FN ändrat sin definition av skog – och Sverige har följt efter. 

Varför bry sig om en definition? Skog betyder ju mest bara en massa träd, så stor skillnad kan det väl inte vara? Planterade skogar är dock långt ifrån riktig skog. Träden står tätt, likt produkter på ett rullband. Det är mörkt och kusligt tyst, knappt någon varelse kan leva därinne.

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport är läget kritiskt för Europas ”skogar”: 55% av skogarna har dålig status, 43% har ogynnsam status och enbart 2% betecknas som bra. Andelen avverkningar där särskilt känslig natur har skadats har ökat från 9% till 20% sedan millenieskiftet i Sverige. Tre fjärdedelar av vad som rapporteras som ”europeiska skogar” utgörs istället av kalavverkade och planterade träd. Vi har alltså tre fjärdedelar mindre riktig skog i Europa än vad som faktiskt rapporteras. Ytterligare 300 miljoner hektar räknas nu som ”skog”, passande nog.

Sverige är med andra ord inget skogsland, Sverige är ett land av trädplantager. Bara några få öar av naturreservat finns kvar i ett annars dött landskap. Får skogkapitalet som det vill kommer även de sista andningshålen kvävas för gott.

Vill du veta mer? Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev.