Tace Concrete Action Pulp Fiction logotype

Skogslandet, del 4

KORRUPTION I FORSKARVÄRLDEN

Sagan om skog i Sverige är en saga om korruption. Ett incestuöst förhållande råder mellan svenska myndigheter, pappersmassaindustrin, skogsindustrin och forskningen. Kapitalets nära band till staten, forskningen och lagstiftandet är ofrånkomligt i ett kapitalistiskt samhälle. Men även med detta i beaktning är skogskapitalet särskilt skamlösa.

Antalet forskare som sitter i bolagsstyrelser är många; En styrelseledamot för ett bolag är skyldig att verka för bolagets vinst, annars bryter man mot aktiebolagslagen. Forskaren Tomas Lundmark är praktexemplet. Han är skogsägare, satt 2011-2015 i skogsägarföreningen Norra Skogs styrelse, fått pris av skogsägarföreningen Mellanskog för att hans forskningen främjat deras intressen och med sin fru Annika Nordin äger han ett konsultbolag som har Sveaskog (statligt ägt skogsbolag) som kund.

Annika Nordin är professor i skoglig ekologi vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet, där majoriteten av skogsforskning sker) och satt själv 2017-2020 i Sveaskogs styrelse med ett arvode på 185 000 kronor per år. 2021 blev hon chef på Stora Enso (findlänsk och svensk skogsindustrikoncern) bredvid hennes forskning. Rektorn på SLU förespråkar öppet för att forskningen ska styras av kapitalintressen: ”samverkan mellan forskning och näringslev sker brett i akademin”.

Sedan Artdatabanken frikopplades från Naturvårdsverket och satts under SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) rapporterar anställda att arbetsklimatet har försämrats då påtryckningarna att skydda skogsindustrins intressen har ökat. Exempelvis i en debattartikel om skogsbrukets bidrag till artdöden berättar etmologen Anna Leijfelt-Sahlén med kollegor att de tvingades mildra kritiken så långt det gick. Efter minskade anslag p.g.a. M-KD budgeten sparkades många och enbart fogliga anställda fick lov att stanna. Nu har artdatabanken ”fler informanter än biologer, och man böjer sig i större utsträckning för politiken och industrin”. 

Forskningsorganet Skogforsk förespråkar öppet kalhyggen och finansieras med 50 miljoner om året av staten. Skogsforsks vd Charlotte Bengtsson har en lön på 1,5 miljoner och satt fram till 2022 i styrelsen för SCA (Svenska Cellulosa AB, Europas största privata skogsägare) där hon hade ett arvode på 625 000 kronor och 2300 aktier i företaget.

Peter Holmgren, också uppköpt av industrin, var instrumentell i omdefinieringen av skog till att innebära trädplantage och kalhyggen och driver numera konsultföretaget FutureVistas AB som omsätter 2,5 miljoner och skriver rapporter för pappersindustrin där de utmålas som ”klimatneutrala”.

Forskare som gått mot industriernas skönmålade narrativ mobbas ut av kollegor i Sverige medans de hyllas av forskarsamfunden internationellt. Kapitalets kontroll över kunskapsproduktionen i akademin är sällan såhär öppen.

Vill du veta mer? Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev.